onsdag 31 augusti 2011

Vad gör du?

Vi förfasar oss ofta över allt hemskt som händer i världen och det i betydligt större utsräckning än vad vi pratar om de goda gärningar folk gör och de bra saker som händer.
Varför inte hjälpas åt att börja prata om positiva nyheter istället för allt det negativa?

Du kan också ställa dig frågan vad du gör eller kan göra för att bidra till ett bättre samhälle och värld?

Nu är det inte alls meningen att moralpredika utan mer att väcka tanken.

Att le och hälsa glatt på folk på morgonen är faktisk väldigt underskattat men det är som ringar på vattnet och det sprider sig.
I går på morgonen mötte jag en dagismamma som gav mig en komplimang. Blev naturligtvis jätte glad!
När jag kom till jobbet gav jag min man en komplimang på Facebook och då blev han jätte glad.
Sen kommenterade dagismamman detta på FB (FaceBook) och då fick jag tillfälle att tacka henne och ge en komplimang tillbaka!

Som jag tidigare skrivit:
" Ingen kan gör allt men alla kan göra något"

Så min utmaning till dig idag är att ge efter din förmåga!
Om det är ett leende eller en 50 lapp till de svältande i Afrikas Horn så GÖR något.

Med risk för att få att bli riktigt präktig (med det skiter jag i för den goda sakens skull) lägger jag in denna länk pga att budskapet är viktig!



tisdag 30 augusti 2011

Självkänsla.

Detta är ett ämne som jag vurmar för men oj vad svårt det är att förmedla och även känna.

Jag har alltid tyckt att om du lyckas ge dina barn självkänsla är det den största gåvan du kan ge dem näst efter livet själv.

Men som sagt oj vad svårt det är.
Man ska inte se det som ett misslyckande om det inte går, det finns inga garantier men man måste försöka.
Ett barn/vuxen med självkänlsa kan nå hur långt som helst!

Detta skall inte förväxlas med självförtroende. Många har ett enormt självförtoende men känner sig som små grå musar invändigt. Att när som helst kommer någon att genomskåda bluffen.

För mig är en av de viktigaste ingridienserna att kunna be om förlåtelse. Att vara förälder är det svåraste jobbet som finns och du har ingen chef som kan vägleda dig. Därför blir det ju fel ibland och det är ok att göra fel OM du kan stå för det och be om ursäkt.

Vi kräver av våra barn redan från dagisåldern att de ska be om ursäkt om det gör något fel men hur ofta gör vi vuxna det?

En annan ingrediens är att ge beröm för initiativtagande och självständigt tänkande.

En tredje är som jag varit inne på tidigare att beröma oftare än att skälla och klaga.

Det finns ju som sagt inget facit för att detta skulle vara en idiotsäker plan men jag tror på den.

Du kan inte skälla i eller banka in självkänsla i någon, eller hur?

"Man kan inte piska in något i barn
men man kan smeka fram mycket ur dem"

Astrid Lindgren

I denna tid när vi förväntar oss att våra barn ska kunna ta eget ansvar och veta vad de vill bli redan i åk 6 så kan det ju vara bra att fokusera på just självkänsla så att de har rätt verktyg på vägen.



måndag 29 augusti 2011

Hektisk dag

Idg har jag många strängar på min lyra och veckan kommer fortsätta i ett hysteriskt tempo med Tjejmilen på lördag och Formexbesök på söndag (Formex är en mässa för oss återförsäljare med inredning och pyssel).

Men jag vill ju inte svika den trogna skara som klickar in här regelbundet och tänkte därför förhöja måndagen med en liten rolig historia:

Vad får man om man korsar PMS med GPS?
Jo - en förbannad kärring som hittar dig överallt!


Så ja. Uppdraget slutfört.
Ni skall nästa påbörjas och det är betydligt svårare: Att väcka en tonåring (utan att bli verbalt halshuggen)

Wish me luck!

Bye bye

söndag 28 augusti 2011

Recycling.

Jag är som bekant en riktig baglady! Älskar att samla på mig saker som jag kan se till att de kommer till användning. Ibland hos mig själv men oftast hos andra.

Tycker inte om detta "slit och släng" samhälle som vi lever i! Alltför många bara kastar och köper nytt.
Vet i och för sig också att det inte är helt enkelt att ge bort saker. Det är svårt att hitta någon som kan ta sig an och vara "sambandscentral". Men någon gång i framtiden kommer jag att förverkliga min dröm och då ska ni få se på annat.

Igår blev jag glatt överraskad när en kvinna kom in i butiken och frågade om jag ville ha tyger.
Av naturen är jag lätt skeptisk och undrade förstås vad baktanken var.
Men se det fanns ingen! Hon hade bara svårt att kasta tygerna och undrade om jag med min pysselverksamhet kanske kunde ha användning för dem. Jätte trevligt initiativ tycker jag.

Så nu har modern fått sitt förråd påfyllt och lillkillens dagis kommer få en massa tyg och garner att skapa med.

Jag blev jätte glad och önskar att fler kunde göra på samma sätt.

Så innan du slänger nästa gång, tänk ett varv extra. Det kanske finns någon som tycker att ditt "skräp" är kanonprylar!


fredag 26 augusti 2011

En stolt mor :O)

De flesta tycker att deras barn är sötast, vackrast, smartats etc så även jag. Jag är som jag brukar säga "lätt partisk".
Jag har alltid varit en mycket stolt mor när det gäller mina barns tal. Alla tre har talat tidigt och använt mycket stora och svåra ord. Nu har visserligen tonåringen regreserat i utvecklingen och talar mest med olika former av stönande suckar eller fnitter tjut...

Men kommentar som:
- Mamma, dina ögon är verkligen ljuvliga! från en 3-åring får ju hjärtat att formligen spricka av kärlek
.
Sen har vi den andra sorten... De där kommentarerna som man helst vill slippa som mor.

Min son började tidigt att säga adjektiv som uppför backen, lånt borta, där nere osv. Mycket trevligt tyckte jag hans mor.
MEN så hände det sig en mörk natt att sonen vaknar och ropar på sin mamma. Han vill gå och kissa.
För er som är lite pryda så kan ni sluta läsa: NU.

Jag sover alltid i bara trosor och när jag lyfte upp sonen frågar han sömndrucket:
- Var är tutten? (han tyckte att de var lite mjuka och goa att pilla på).
Jag tog sonika hans hand och lade den på mitt ena bröst.

Då utbrister han hur pigg som helst: - Ända där nere?!

Så gick det! Högmod går före fall eller vad man nu brukar säga...


torsdag 25 augusti 2011

Oväntat!

Imorse hände något mycket märkligt i kriget mellan höger och vänster hand!

Skulle ta ut en parfymflaska ur badrumskåpet (med vänster hand) när locket plötsligt släppte från flaskan. Snabbat som blixten for högern fram och fångade flaskan i luften!
I flera sekunder stod jag häpen och bara stirrade. Vad hade just hänt?

Kan det vara så att högern tycker lite synd om vänstern som fortfarande lider av sviterna efter att ha fastnat i ytterdörren? Eller är det så att de bestämt sig för att medla fred och börja samarbeta?

Tror att det är för tidigt att ropa hej så jag får nog avvakta ett par dagar och se hur det hela utvecklas....


onsdag 24 augusti 2011

Nu är ni säkert nyfikna....

.. hur det går för mig, "Den tejpade kvinnan"?

Jo tack bra! I natt har jag sovit som en klubbad säl, eller ska vi säga tejpad? :O)

Jag snarkar tydligen fortfarande men betydligt mindre. En sak som min man tycker är ren bonus att nu slipper han att jag stör honom med en massa prat när han ska läsa sin bok innan han somnar!

Jag bjöd honom dessutom på en skrattfest här om kvällen. Medans han låg och läste satte jag igång att snarka trots tejpen. Tydligen hade jag satt de två remsorna för brett isär vilket ledde till att jag i sömnen försökte pluta med munnen mellan tejpremsorna för att kunna snarka.
Jag tror honom när han säger att det såg sjukt kul ut och han bröt ihop i ett skrattanfall.

Ja gott folk sån är jag! Vill att alla ska ha kul jämt ;O)

Idag skrattade jag dessutom åt mig själv.
Fick av en gullig kompis svettband på posten härom dagen. För att bevisa att jag faktiskt använde det så tänkte jag fota mig själv och skicka en bild till henne.
Efter två misslyckade försök med att fånga mig själv på bild insåg jag att jag hade vänt kameran bakåfram....


Men skam den som ger sig!




Mitt hår må ha mörknat med åren men "En gång blond, alltid blond"

Puss

tisdag 23 augusti 2011

Nu börjar det!

Så var det då dags igen för skolstart. Igår bockade jag av två inskolningar som turligt nog inte krockade.

I kväll blir det till att sätta sig med almenackan och skriva in alla viktiga datum i kalendern.
Detta är ett måste då jag lever så mycket i nuet att det mesta kommer som en överraskning för mig såsom jul och födelsedagar t ex.

Men det har ju å andra sidan fått min kreativa sida att blomstra och man är en mästare på att improvisera.
Ja det kanske inte alltid blir så lyckat... hhrrmmm

Som när jag skulle göra efterätt. Hade som vanligt ingen plan så jag tänkte att en smoothie blir väl bra.
Så jag tog lite frusen frukt, youghurt, honung och havregryn och slängde i mixern.
Som ni kanske redan vet så har ju jag lite lätt slitna smaklökar och vad jag tyckte var en helt ok efterätt ratades av samtliga och jag blir fortfarande mobbad för denna flera år efteråt!
Jo en av dem åt men det gjorde han nog bara för att vara snäll.

En annan gång kom jag på kl 22.00 att det skulle vara maskerad på dagis nästa dag! Aj aj , what to do, what to do?!
Då gick geniknölarna i spinn och raskt rotade jag fram ett lucianattlinne och en ask paljetter. Satt och sydde  på paljetter till en "prinsessklänning" i 45 minuter. Volia! Allt klart. Så jag höll stolt upp mitt improviserade underverk framför mig bara för att upptäcka at jag sytt på alla paljetter på baksidan....
Så det var bara på´t igen och sy 45 minuter till.

Så lägg nu in alla datum i kalendern,  köp lucianattlinnen och stjärngossehattar nu, fixa julklappar till fröknarna, skriva alla julkort och famför allt laga all julmat och frys in så kan nu lugn njuta av veckorna framför er.

Puss på er alla raringar!

söndag 21 augusti 2011

Ibland bara händer det!

Här om dagen hände det som väldigt sällan händer. Jag tänkte efter före! Tro det eller ej :O)

Undrar om det är ett tecken på mognad eller om det bara var en slump?

Kände mig i alla fall mycket stolt över att jag för en gångs skull inte gjorde bort mig.
Om jag hade sagt vad jag tänkt denna gång hade det blivit sjukt pinsamt!

Chefen på mitt extra knäck har skickat ett varningsbrev till en av sina anställda som inte riktigt lever upp till sitt anställningsavtal. Han fick brevet på fredagen och på måndags morgon är ju jag naturligtvis nyfiken på hur han mottagit detta. När jag kommer till kontoret sitter det 2 killar där i målarkläder varav jag träffat den ena och den andra inte presenterade sig.
Precis när jag ska ställa frågan om hur han mottagit varningsbrevet så klickar det till i mitt huvud!
Vem är mannen som inte presenterat sig? Kanske är bäst att vänta med att fråga?

Sagt och gjort och det var tur för det var ju naturligtvis han! Snacka om vad pinsamt det hade blivit om hat inte tänkt efter före!


lördag 20 augusti 2011

Inte som andra...

Att jag inte är som andra det har ni nog redan listat ut....
Men nu ska ni höra om mitt senaste påhitt :O)

Jag snarkar och det ordentligt. Jag tom väcker mig själv ibland. Till följd av detta känner jag mig sällan utvilad (även om jag inte blivit väckt av en massa ungar och kaniner).
Har tänkt söka läkare för detta då jag inte riktigt styr över när och var jag somnar som jag berättat om i tidigare inlägg här på bloggen.

I fredags när jag var i hos kiropraktorn bläddrade jag i ett ex av tidningen Hälsa och hittade en artikel om andning. Där stod det bl a att det är bättre att andas genom näsan för att tillgodogöra sig syre på bästa sätt.
Att vara stressad kan leda till att man andas för mycket! Det var nytt för mig men kändes inte konstigt.

Vidare i artikeln står det att de håller kurser och att kursdeltagarna får en tejprulle vid första kurstillfället. Denna ska de använda för att tejpa ihop munnen med när de ska sova för att andas bättre.

Så sagt och gjort. I natt tejpade jag ihop snattran med kirurgtejp!
Tydligen hade jag lyckats snarka ändå med bara näsan till hjälp. Men mannen vittnade om att det inte alls lät lika ansträngt och jobbigt och framför allt inte lika högt.

Hur kändes det då? Jo jag tycker mig faktiskt känna mig lite piggare. Om det nu beror på att jag hade BF (barnfritt) hemma eller tejpen vet jag inte riktigt.
Skall testa ikväll igen och hoppas att jag inte blir väckt. Kan vara lite svårt att prata med barnen....

För den som vill veta mer bifogar jag länken.

Så om ni nu har någon kollega eller partner som pratar/snarkar för mycket kan ni tipsa om att man andas mycket bättre med käften ihoptejpad!

http://www.sorena.se/


fredag 19 augusti 2011

Aj aj aj

När jag var hos kiropraktorn i fredags påpekade hon att jag var ganska stel och borde nog ha lite massage. Vet ju det sen tidigare. Det är inget nytt. Jag är som en granitskiva med skinn på.
Vart än massören trycker in sitt finger gör det förj-ligt ont. Men det behövs så jag var där nu på kvällen.

Det känns inte som ett bra tecken när killen börjar massera nacken och säger:
- Oj oj oj och suckar. - Här var det massor av muskelknutar!

Sen kom smärtan. Det gjorde så ont att jag mådde illa och han fick avbryta.
Ska tilläggas att jag fött inte mindre än tre barn utan bedövning och jag anser mig själv ha rätt hög smärttröskel.
Han gick också loss på skinkorna som nu ömmar "lite lätt".
Bokade med skräckblandad förtjusning in ett ny tid på tisdag kväll. Man har väl lite S&M drag , eller?

Så vad göra? Jo det är dags att börja stretcha även på kvällen innan jag går och lägger mig.

Vem vet, jag kanske kommer att kunna peta näsan nmed tårna tillslut?

Har i alla fall bestämt mig för att byta ut mitt motto: Fullt ös, medvetslös till barnramsan:

Knut stod vid en knut och knöt en knut och sen var knuten knuten (muskelknutar alltså) :O)


torsdag 18 augusti 2011

Inte riktig koll

För att vara en kvinna med kontrollbehov måste jag erkänna att jag inte har koll alltid.

Idag upptäckte jag att mina trosor var ut och in ..igen... Det händer ett par gånger per vecka.
Sprang med min löpartröja ut och in häromdagen också. Förlänger ju visserligen livstiden på plaggen men...

Det är dom små sakerna i livet som gör det eller hur?

Har dessutom nyligen upptäckt en lucka i backluckan på bilen. Har haft samma bil i 5 år.
Det var där alla borstar låg. Har hela vintern svurit över att alla mina borstar jag köpt för att få bort snön bara försvann. Det visade sig att min man lagt dem i luckan som jag inte visste fanns....

Men visst är det roligt att man kan bli överraskad av små vardagliga ting?

onsdag 17 augusti 2011

Prioritering och 80-tals nostalgi

Nu är semestern över och hela baletten drar igång. Nu börjar det verkliga pusslet med att få ihop alla tider.
Nu har jag ju dessutom börjat träna och ska försöka göra tid i schemat för det. Att jag nu även har ett extra jobb gör det lite mer knepigt.

Som tur var har jag fördelen att ha en sk Crosstrainer hemma. Det spar ju tid att slippa ta sig till och från gymmet.
Som bekant så tittar jag inte så mycket på TV men när man står där man står är det verkligen trevligt att titta på TV samtidigt. Har nu börjat titta mig igenom gamla miniserier från 80-talet.

Har hittils svettats till:
Floden blev mitt liv, Öster om Eden, Bortom alla vindar m fl.

Igår började jag titta på Shogun. För er som inte vet det så handlar den om när eruopeerna upptäckte Japan.
Jag var så inne i serien att jag kom på mig själv med att stå och buga! Killen i huvudrollen ( Richard Chamberlain) var inte så sammarbetsvillig så jag hjälpte honom lite :O)
På samma sätt brukar jag också hjälpa till att krysta när det föds barn på film.
För att inte tala om bio! Jag lever mig in så mycket att jag glömmer att blinka. Ögonen svider som satan efter 2 timmar kan jag tala om.
Timmen på crosstrainern flög fram och härnäst väntar Törnfåglarna.


Visst är han snygg! Blir nog lite kär "igen" :O)


tisdag 16 augusti 2011

Justering på G

Idag ska jag och dottern ha en tjej dag. Första besöket går till kiropraktorn. Hon har varit stel i ryggen ett tag och ska förhoppningsvis slippa det nu.
När hon var 5 år gammal blev hon flög hon ur en sk Tekoppskarusell på ett litet kringresande tivoli.
Det var ett av de värsta ögonblicken i mitt liv! Under loppet av vad som kändes som flera minuter ( rörde sig förmodligen bara om sekunder) tvekade jag att gå fram tilll platsen där hon landat. Jag stod på andra sidan karusellen och hon flög av i riktning mot köfålans metallstaket och asfalten. Trodde inte att hon överlevt.

Vill passa på att utfärda en varning mot denna typ av karusell!
Tekoppskaruseller utan skyddvägg bakom är livsfarliga!!

Allt gick bra och ungen har inte ens en skråma i ansiktet nu trotts att hela vänstra ansiktshalvan var en enda stort skrapsår. Hon kan ha fått en sättning i ryggen å som orkakar henne besvär nu.
För mig är det första besöket på 6 mpånader. Jag som gick 2 gånger i månaden förrut. Så mycket bättre har jag blivit sen jag börjat ta hand om mig och träna!

Nästa stop är Zooaffären. Det ska inhandlas koppel till Black Jack den nya lilla skönheten i familjen.

Sist men inte minst är det dags för min favorit. "Vi" ska handla skolmaterial. Det är så himla roligt.
Jag gillade visserligen inte skolan men att börja var lika kul varje år. Att få köpa nya pennor, sudd och block får det att gå rysningar längs ryggraden!
En an av mina få stora besvikelser i livet är att jag inte kunde ta extra jobbet på Åhlens i city. Skulle få jobba på deras penn- och pappers avdelning. Livets Mecka!!

Men nu har jag ju mitt eget lilla paradis : http://www.weralena.se/

Mys och pyssel på er alla


måndag 15 augusti 2011

Ett citat värt att läsa:


The Dalai Lama was asked:
"What thing about humanity surprises you the most?"
His answer was as follows:
Man
Because he sacrifices his health in order to make money
...Then he sacrifices his money to recuperate his health
...And then he is so anxious about the future that he doesn’t enjoy the present,
And as a result he doesn’t live in the present or the future
And he lives as if he’s never going to die, and then he dies having never really lived
 
Dalai Lama blev tillfrågad:
 
Vad angående mänskligheten förvånar dig mest?
 
Hans svarade som följer:
Människan
För att han offrar sin hälsa för att tjäna pengar
...Sen offrar han sina pengar för att återfå sin hälsa.
... Sen är han så orolig för framtiden att han inte uppskattar nuet,
Som resultat av detta lever han varken i nuet eller framtiden
Och han lever som om han aldrig kommer att dö, sen dör han  som om han aldrig verkligen levt.
 
 
 
 

söndag 14 augusti 2011

En underbar dag!

Ja, det har det verkligen varit. Inte pga av vädret som varit mest mulet utan för att alla barnen har haft kompisar att vara med hela dagen!

Detta med kompisar är något som man inte kan ta förgivet. Särskilt inte om man har diagnos. Det är ju inte helt okomplicerat annars heller.

Första gången det kom barn hit och frågade efter min dotter för att det ville leka började jag gråta av lycka!

Det går lite upp och ner för båda tjejerna men som sagt idag har det lekts och "hängts" hela dagen.

Detta i sin tur har resulterat i att jag har kunnat titta på 2 avsnitt av Ullared, målat altan räcket, flisat grenar, städat kaninbur, lagat 2 middagar och nu sprungit 9,4 km!

Allt detta är bara bonus. Det som är viktigast är att mina barn har haft en underbar dag!

Ha en trevlig vecka allesammans.


lördag 13 augusti 2011

Support

Vad otroligt betydelsefullt det är att ha människor som tror på ens förmåga och som stöttar en.
Jag har förmånen att ha sådana människor i mitt liv. Jag vet också hur motsattsen funkar.
Att aldrig tro att man duger, att alla andra kan allt bättre.

I diagnos världen är detta ännu viktigare. Att fokusera på vad barnen/vuxna gör bra istället för allt som brister.
Om jag skulle välja att ge min dotter reprimander för allt som går fel eller inte blir riktigt rätt skulle jag inte få göra annat.
Nu har jag valt att fokusera på det som hon gör bra och ge henne beröm även för tillsynes mycket små prestationer.
En annan viktigt sak är att inte ge en "plus minus noll komplimang" som jag kallar det.

Ex - Tänk vad fint du skriver nu som skrev så fult när du var liten.
Ex - Vad bra att du gått ner i vikt för du var ju så tjock förrut.

Sådana här "komplimanger" kan man klara sig utan! De sårar mer än gör någon glad. Tanken var säkert god från personen som sa dem men oj oj så fel det blir....

Beröm dina barn för den gången de kom ihåg att hänga upp jackan i stället för att bara gnälla när de inte gör det.
Säg till din partner eller kompis att du är glad över att får ha dem i ditt liv.

Med komplinger och beröm kommer man så mycket längre än med gnäll och skäll!



fredag 12 augusti 2011

Säg vad du menar....

...och mena vad du säger.

Det borde vara rätt enkelt tycker jag.
Kanske har lite Aspergerdrag över mig för det är ju precis så de fungerar. Vi andra snackar så mycket skit och lovar runt men håller tunt.

Vad leder det till egentligen?
Ingen har väl någonsin blivit glad över att ha blivit lovad "guld och gröna skogar" från någon som sen inte kunnat leva upp till det.
Saker och ting händer och förutsättningar förändras absolut men vad är det som gör det så svårt för en del att säga just det. Ledsen men det här kommer inte hålla eller jag kan tyvärr inte fixa det här just nu.

De flesta människor kan ta det och det ger betydligt mer respekt än att undvika att svara i telefon eller komma med ännu fler tomma löften.

Som när du exempelvis är ny på jobbet. Om man talar om det har de flesta förståelse för att det tar lite längre tid.

Har lärt upp många personer under mina år på diverse kundtjänster. Det bästa sättet att lära sig är att hoppa in i telefonen så tidigt som möjligt. Learning by doing. Om de behövde sätta samtalet på vänt för att be om hjälp så fick de instruktioner av mig att gå in och meddela att det kommer dröja lite till. Bara ren allmän hyffs.
Ingen kan kunna allt men den människa som inte kan ta svaret:
"Jag vet tyvärr inte men jag tar reda på det och återkommer."
borde kanske tänka på hur de själv agerar?

Så för att avsluta:

Säg vad du menar och mena vad du säger.

//J

torsdag 11 augusti 2011

Husmorstips!





Det trodde ni inte va?! Att jag kan sådant men ack vad ni bedrog er.
Jag har allt några ess upp i "städ"rocksärmen :O)

Ett riktigt bra tips i dessa rötmånadstider är en liten mixtur mot fruktflugor.

För ett par år kom äldsta dottern och beklagde sig över att det var så mycket flugor i hennes rum.
Vi gick in och tittade och visst flög det en och annan fruktfluga omkring i rummet. Vis av erfarenhet böjde jag mig fram mot papperskorgen som brukar vara boven i dramat. Jag blev "lätt" äcklad när jag böjer mig in under skrivbordet för att nå och ser att hela undersidan av bordskivan formligen kryllar av dessa små varelser! Jag hade rätt. Ett gammalt glasspapper med choklad i papperskorgen var boven.

En snabb check på Anticimex hemsida gav mig detta recept:

1del vatten
1 del diskmedel
1 del vinäger (funkar med allt från äppelcider- till balsamvinäger.
2 delar honung

Häll blandningen i en höghalsad flaska eller högt glas.
Har du mycket flugor så ställ ut flera stycken flaskor/glas i flera rum.

Funkar klockrent! Flugorna var borta inom ett par dagar. Upprepade dock behandlingen i ett par veckor för att vara säker.

Nästa tips gäller skor. Nu vet inte jag om jag kanske är ensam kvar på denna jord som faktiskt putsar skor men skit detsamma.
Om du/ni råkar ha hål på en nylonstrumpa/strumpbyxor så släng för allt i världen inte bort dem!
Använd dem efter skokrämen för att putsa upp en extrem glans på dina skor. Blir så himla fint så :O)

Tror att mina vuxenpoäng just nu spräckte 1 miljons vallen!

Sist men inte minst tandborstar. Släng inte dem heller efter att de gjort sitt i munnen. De kan användas till HUR mycket som helst. Jag brukar ha dem mest till alla de där små skrymslen och vrår som man inte riktigt kommer åt i eller bakom kranen i köket osv.

Såja nu känns det som att jag är redo att gå vidare med dagen när jag fått dela med mig av mina rika erfarenheter.

Kramix





onsdag 10 augusti 2011

Sömn...????

Ja det är en brist vara och har så varit under många år. Trogna läsare vet ju redan detta.
Men som man bäddar får man ligga (eller inte sova) eller hur?

Läste någonstans för många år sedan om att astronauterna har svårt med sömnen uppe i rymden och att de förlorade ett antal timmar per dygn. Det hade en formel som jag nu glömt bort för att räkna ut hur många förlorade timmar det blev på ett år.
När jag räknade kom jag fram till att jag förlorat ca 6 månaders sömn (detta räknade jag ur 1999) så nu är man väll uppe i ett par års sömnbrist.

Det kan ju vara förklaringen till ett och annat Oförklarligt beteende från min sida, eller?!

Denna natt var det dock inte bara lilla sonen som stod för väckningen. Den STORA kaninen stampade frenetiskt i kaninhuset kl 02.30. Så det var bara att hoppa i myskläderna och ge sig ut med ficklampan i högsta hugg. Orsaken var en förbannad j-a mördarsnigel som lyckats ta sig in.
Ikväll blir det ytterligare en tur med sekatören för att klyva dessa otyg i stycken!!!
Kill, kill, kill!

Så ja, nu lugnar vi ner oss. Andas in genom näsan......... och ut genom munnen.........


Nu till ett helt annat ämne:

Jag och fler med mig har haft svårt att kommentera på bloggen. Det blir något fel och man blir tvingad att logga in om och om igen.
Om ni vet hur man felanmäler detta får ni gärna maila mig eller om ni vill göra kommentarer på mailen istället så maila på:

jessica@weralena.se


OM ni inte vill att jag publicerar kommentarer så skriv gärna detta. Jag förbehåller mig dessutom rätten att sålla själv.

Sov gott alla kära (så småningom)



måndag 8 augusti 2011

Värdelöst vetande :O)

Vad ni alltid trodde (eller inte) att ni ville veta om mig:

Ålder:
Faktisk 39
Mentalt 20
Fysiskt 25 :O)

Barn: 3

Frossar i: Kräftor

Är barnsligt förtjust i: Allt med körsbär på ( och i )

Samlar på:  Barbapappa figurer

Hemlig talang: Är en jäkel på att rimma

Autografer jag har: Shirley Mclaine, Duane Loken ( Vargtass i Macahan), Blossom Tainton

Blir imponerad av: Människor med gott hjärta och kämparanda

Kuriosa: Har högsmärt tröskel och skriker bara om det inte gör ont! Om jag inte skriker är jag "nästan" död.

Flyttar: Har flyttat 11 ggr vara 3 ggr inom 12 månader

Avgudar: Min man

Min plump i protokollet: Att jag älskar Hollywoodfurar och alla andra fruar med för den delen :O)

Mina dåliga sidor: Har inga, bara några mindre bra.

Ska bli bättre på: Att inte slå på mig själv och ge mig själv beröm.

Är tacksam för: Min familj och mina vänner

Mina hobbies: Scrapbooking och välgörenhet

Sämst betalda jobb: Sommar jobb på dagis. 15 kr i timmen!

Gillar inte: Trångsynta och långsinta människor

Favoritmat: Sushi sushi sushi

Favoritdryck: Rött vin

Humor nivå: Lätt störd

Skulle kunna fortsätta mycket längre men har redan slösat bort för mycket av din tid.





 Oj oj så det kan gå....

söndag 7 augusti 2011

Mässor!

Ja så har man då bokat in sig på ännu en mässa. Det betyder att jag kommer att stå på 1 mässa per månad from september till februari!

1.
Dala SyfestivalPlats: DalaTravet Romme Period: Fr 9 sep 2011 - sö 11 sep 2011 Adress: Sveden 20, 78192 BorlängeFör 10:e gången arrangeras succén Dala Syfestival. Entre endast 60 kr för alla dagar!!  
 
2.
Scrap och Stämpelmässan i Gävle Lördag 1 Oktober.Öppet kl 11-16Bomhus Folkets Hus, Legenden.KlockarCalles gata, Gävle.Fri entré!

3.
Syfestivalen 4-6 november 2011, Stockholmsmässan i Älvsjö

4.
Julmässan 2-4 december, Solnahallen   

5.
Kreativa mässan
29-30 januari  2011
Var: Quality Hotel Winn vid pendeltågsstationen Haninge Centrum
När:  Lördagen den 29 januari kl 10-17 och Söndagen den 30 januari kl 10-16
50 kr/dag för barn under 12 år               
Biljettpris:            80 kr/dag för vuxen


6.
Syfestivalen Stockholmsmässan i Älvsjö i februari


Så kolla upp vilken mässa som är nära dig så hoppas jag vi ses!

Ha det gott

En kärleksförklaring

En vän från min barndom har idag gett mig en kärleksförklaring.
Något av det finaste jag upplevt i mitt liv.
En del människor är det meningen att man ska ha i sina liv.

Vi träffades som barn och blev vänner. Sen skildes vi åt av orsaker som vi inte kunde styra.
Många år förflöt men vi glömde aldrig varandra.

Jag kan inte beskriva känslan med ord hur det kändes när vi åter fick kontakt. Denna person hade fattats mig under så många år och nu var den personen åter en del av mitt liv.
Nu har vi haft en del tid på oss att ta igen det år vi förlorat. Men på något konstigt vis är det som om de förlorade åren aldrig fanns. Vi plockade upp där vi slutade och bara fortsatte.
Denna person är den mest osjälviska människa jag mött. En som ger och ger och inte förväntar sig något tillbaka. Det är få personer som är sådana och de får tyvärr alldeles för lite tillbaka.
Jag gör vad jag kan för att ge av mig själv och jag vet att det tas emot.
Kvällens mail var ett kvitto på detta.

Detta är mitt kvitto till denna person som gör mitt liv så mycket rikare genom att bara finnas till.

Jag älskar dig.

//J

fredag 5 augusti 2011

Nu är det slut...

... på semestern. På måndag drar hela maskineriet igång igen.
Men jag måst säga att den här sommaren har varit den bästa på många många år!

Vi har tagit det lugnt hemma även i år. Fortsatte på förra årets trend med en "Arga snickaren" semester.
Dvs att man slutför projekt :O) Vi har gjort små utflyckter lokalt och en resa till Göteborg med hela familjen. Det var första resan på tre år som vi gjorde tillsammans alla fyra. Det gick bra men 4 dagar är max vad familjen pallar och så är det bara.

De två minsta barnen funkar så mycket bättre tillsammans i år att lillkillen har kunnat vara hemma nästan hela sommaren istället för att gå på dagis. Förra året fick han gå på dagis för att få "semester" från sin syster, sorgligt men sant. Desto gladare är vi nu över att det funkat så bra och dessutom har hans bästis varit hemma hela sommaren = toppen!

Mannen och jag har hunnit vila upp oss en hel del och njuta av tomt och altan. Grillat en massa och tom lapat lite sol.

Förra året fick jag nästan panik ångest när jag åkte förbi skolans parkering veckan innan skolan skulle börja. Jag fick ångest av all stress som skulle komma men så är inte fallet i år. Har stora förhoppningar på lillans nya skola och att stora tjejen ska reda sig bra.

Lägger upp lite bilder vårt berg som jag håller på att fövandla så ni får se lite av utomhusprojekten som jag pysslat med i år. Räknade ihop att jag nog slängt ut 1000 liter jord runt omkring på tomten.... och burit x antal kilo sten!
Det ser inte mycket ut nu men jag har stora förhoppningar på nästa sommar :O)





torsdag 4 augusti 2011

Ett scrap anfall

Jag har insett att jag scrappar i cykler.
Det har inte blivit mycket de senaste veckorna me
 förra fredagen fick jag ett anfall och det blev 5 st Lo´s :O)
(Layouter)


En Lo till Lillan till minne av vår kanin.



Sonen och bästa polaren har glassmys på altanen förra sommaren.


Äldsta dottern på besök med mig på Yasuragi.


Och sist men inte minst:




Den nakne snickaren!

onsdag 3 augusti 2011

Nytt mantra!

Idag gick löpträningen jätte bra. Jag orkade springa hela sträckan och det var första gången.
9,4 km är sträckan som jag sprang. Jag har valt den för att den delvis går genom skogen så att det inte bara blir asfalt.

Jag har sprungit tidigare men nu var det ett par år sedan. Då tränade jag mycket ohälsosamt och denna gång vill jag göra rätt.
Har tyvärr haft en del strul med värkande benhinnor så nu har jag tagit det väldigt lugnt och försiktigt.
Mitt mål är att springa tjejmilen och den går av stapeln den 3: e september.

I min strävan efter att må bra fortsätter jag med mitt Miniyoga pass. Den sista delen är egentligen lika mycket meditation som stretch. Under denna del rabblarjag ett mantra: För varje dag som går blir jag bättre och bättre.
Men idag bestämde jag mig för att byta ut det till: För varje dag som går blir jag starkare och starkare.

Det är nämligen så det känns.

Heja mig!


Blåbär från min egen tomt!

tisdag 2 augusti 2011

Morgonstund...

..har guld i mun sägs det ju och jag kan faktiskt hålla med.
Det lugn som råder när man är uppe alldeles ensam. Idag hade jag fördelen att kunna avnjuta min kopp kaffe i ett uterum med solen som strålar utanför.
Nu är det snart dags för övriga familjen att vakna. en procedur som kan fortgå från kl 08-00-14.00.
Ja, jag har en tonåring i huset om nu undrar :O).

När jag jobbade på kontor kunde jag ibland vara på jobbet redan kl 07.00 bra för att det var lugnt och skönt. Hellre en timme tidigare på morgonen och en timme tidigare hem. Om man kan styra sina tider så är det perfekt.
Min man är dock en riktig nattuggla så vi är inte alltid synkade med läggtider. Detta har vi dock löst på ett fiffigt sätt. Det betyder att han nattar mig. De kvällar som jag är för trött för att läsa lägger han sig bredvid mig och räknar baklänges från 10 till 0 tyst för sig själv och när jag somnat smyger han upp igen.

Enligt honom är rekordet 7. Han han alltså inte räkna längre innan jag somnat :O)

På så vis får ju han också en lugn stund för sig själv på andra halvan av dygnet.


måndag 1 augusti 2011

Framtiden...

Så börjar det sakta närma sig vardagens hets och stress.
Men som tur var sker det med en gradvis upptrappning.
Denna höst/vinter kommer att vara mycket spännande då det avgörs om jag kan fortsätta driva Weralena eller inte.
Sverige är tyvärr inte ett land som gynnar småföreagare och den lilla vinst man jobbar så hårt för att tjäna ihop äts upp av skatter och andra avgifter.
Detta är dessutom en tuff bransch då aktörerna är många och marginalerna mycket små.
Har bokat in en rad mässor som jag hoppas ska hjälpa till att sätta fart på saker och ting.

Men skam den som ger sig! Ännu finns det krut i gumman så vi kör hårt nu och håller tummarna för en givande säsong med en massa nya och gamla kunder som brinner av viver att få köra igång med pysslandet igen.
Närmast är Dala syfestival den 9-11 september och sen kommer Syfestivalen 4-6 November.

Ha det gott så länge
/J