Jag tillhörde skaran som inte kunde förstå nyttan med Facebook alias Fejjan. Skulle absolut aldrig pyssla med sånt larv men man är ju inte sämre än at man kan ändra sig.
Har nu hittat flera områden som jag känner att FB gör nyttta och roar mig.
Missförstå mig inte nu detta är ingen Reklam blogg! Vill bara påpeka hur man kan ändra inställning.
För det första så kommunicerar min tonårsdotter mycket via detta medium.
Vi har inte alls den problematiken i vårt hem som fanns under mina tonår med ständigt upptagen telefonlinje och en mamma som diskret lyfte luren i andra änden för att markera att det var dags att lägga på ELLER kom in med ett glas vatten: - Är du inte törstig nu som pratat så länge?!
Jag är vän med en del av mina dotters vänner och kan se det som kommuniceras och vara delaktig i det.
Jag lixom "hänger" där de "hänger".
En annan rolig faktor är att jag nu kommunicerar med människor som jag inte träffat på nästan 20 år.
Inget avancerat men man får en liten inblick i deras vardag och liv och det är riktigt roligt. Du väljer ju själv hur mycket du vill dela med dig av.
Använder mig också av FB i mitt yrke. Jag har en Grupp som heter Weralena där jag lägger in nyheter och händelser så bli gärna medlem :O)
En annan riktigt häftig sak är ju att du kan spåra förlorade vänner, familjemedlemmar etc.
Jag var på ett möte med Handikapprådet på Värmdö . Där träffade jag en man i övre 50-års åldern.
Han berättade att han fått sin NPF-diagnos i vuxen ålder. För att få hjälp med detta hade han lyckats leta upp sin speciallärare från skolan som han gick i på 60-talet! '
Han hade hittat henne på FB och bett henne hjälpa honom skriva ett intyg för hans untredning. Hon hade tydligen "sett" honom för den han var redan då och varit före sin tid med att försöka ge honom extra resurser och stöd och inte bara stoppat in honom i en sk OBS klass som fanns på den tiden.
Kvinnan kom ihåg honom och skickade detta intyg från Australien där hon numera var bosatt.
Häftigt tycker jag.
Som sagt, man skall aldrig säga aldrig :O)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar