Aj aj aj

När jag var hos kiropraktorn i fredags påpekade hon att jag var ganska stel och borde nog ha lite massage. Vet ju det sen tidigare. Det är inget nytt. Jag är som en granitskiva med skinn på.
Vart än massören trycker in sitt finger gör det förj-ligt ont. Men det behövs så jag var där nu på kvällen.

Det känns inte som ett bra tecken när killen börjar massera nacken och säger:
- Oj oj oj och suckar. - Här var det massor av muskelknutar!

Sen kom smärtan. Det gjorde så ont att jag mådde illa och han fick avbryta.
Ska tilläggas att jag fött inte mindre än tre barn utan bedövning och jag anser mig själv ha rätt hög smärttröskel.
Han gick också loss på skinkorna som nu ömmar "lite lätt".
Bokade med skräckblandad förtjusning in ett ny tid på tisdag kväll. Man har väl lite S&M drag , eller?

Så vad göra? Jo det är dags att börja stretcha även på kvällen innan jag går och lägger mig.

Vem vet, jag kanske kommer att kunna peta näsan nmed tårna tillslut?

Har i alla fall bestämt mig för att byta ut mitt motto: Fullt ös, medvetslös till barnramsan:

Knut stod vid en knut och knöt en knut och sen var knuten knuten (muskelknutar alltså) :O)