Lite tur ska man ha!

Som jag skrev igår blev scrapträffen mycket lyckad men det kunde ha slutat med tråkigheter.

Jag hade lova att vi skulle ta en tripp till butiken med de som önskade och å blev det. Efter lunch klämde vi in  stycken oss 6 st i min Hundar Santa Fe. Den har ett suveränt lastutrymme som dessutom går att göra till 2 extra säten. Där bak kan man inte svara så speciellt lång för att sitta (eller bred heller för den delen).
Snabbt bestämde jag att Maricelle och Camilla kvalificerade sig för dessa två microplaster.
Väl framme vid butiken pratades det och skrattades (som vanligt). Jag kliver ur och går för att låsa upp dörren då vi hör ett försynt: - Hallå! från den bakre delen av bilen. Jag hade glömt bort Maricelle och Camilla som fick ropa för att påkalla min uppmärksamhet. Ja ja, man kan ju inte ha koll på allt, eller?

När vi senare kom tillbaka till skolan där scrapmaran hölls var det fullt med bilar på parkeringen pga någon sådant där konstigt evenemang som kallas fotbolls cup.....
Detta gjorde att jag fick ställa min bil vid sidan om på en grässlänt men jag kom i alla fall ihåg att släppa ut alla ur bilen!

Nu sög det rejält i kaffetarmen så här skulle fikas. På med kaffet och fram med bullarna!
I fika rummet hade solen gassat och en lätt tropisk värme uppstått. Handlingskraftig som jag är så gick jag för att öppna fönstret.
Nedanför ser jag min bil men den står inte där jag ställde den. Den har rullat bakåt och blockerar nästan infarten till parkeringen! Ja ser där, bara för att man skulle komma ihåg alla i bilen glömde jag visst att lägga i P för Park. Bakom mig hade Lotta parkerat men bilen hade missat hennes med en hem massa centimeter tillgodo!

Så kan det gå när inte hasen är på.

Kram på er